Då är jag svensk..
Det finns en sak jag alltid saknar ute i Världen och det är den lilla morgonstunden hemma i köket.. Ensam med en kopp kaffe, Smålandposten och Västergatan på radion. Idag lyssnade jag på en hysterisk insektsexpert som sprang runt något litet vattendrag och letade fjärilar, skalbaggar och parasiter.. sedan dagens sudoku följt av ett samtal upp till Mormor..Då är jag som mest svensk!
Minnenas parada!
Mitt 2011 var så häftigt!! Det går verkligen inte säga något annat..Feb /Mars 2011 spenderade jag i Förenade arab emiratet vilket är nästa precis ett år sedan. Vad tänkte jag egentligen när jag packade ihop min väska och satte mig ensam på planet dit? Troligtvis inte så mycket..för hade jag gjort det hade jag nog varit en gnutta skräckslagen. Men ensam är trots allt stark om inte annat så blir man det..
Jobbet i UEA och Dubai kommer antagligen förbli höjdpunkten i min guidekarriär även om det var mycket ensamt älskade jag friheten och ansvaret för något som kändes som mitt eget..
Jobbet i UEA och Dubai kommer antagligen förbli höjdpunkten i min guidekarriär även om det var mycket ensamt älskade jag friheten och ansvaret för något som kändes som mitt eget..
Landad eller Strandad ?
Så var man tillbaka i Sverige igen.. för att bevara Pariskänslan in i det längsta steg jag av tåget i hembygden iförd basker, röda läppar och höga skor. Det första som möte mig var solen och sedan en alltid så lycklig Mamma.
Varje gång när jag återvänder hem möts jag av lyckliga människor på den lilla stationen och då av någon andlening känner jag mig som huvudpersonen i en svartvit 30-tals film.
20,30 och 60-talet är de tidsepoker jag fascineras mest av. Det glada 20talet kontra det krigsdrabbade 30-talet.. Dess hattar, musik och vackra aktörer på den vita duken, trots allt elände vilar det något romantiskt över tiden som vi aldrig kommer att få tillbaka.
Varje gång när jag återvänder hem möts jag av lyckliga människor på den lilla stationen och då av någon andlening känner jag mig som huvudpersonen i en svartvit 30-tals film.
20,30 och 60-talet är de tidsepoker jag fascineras mest av. Det glada 20talet kontra det krigsdrabbade 30-talet.. Dess hattar, musik och vackra aktörer på den vita duken, trots allt elände vilar det något romantiskt över tiden som vi aldrig kommer att få tillbaka.
Levande och döda benrangel i Paris!
Igår gjorde vi något väldigt häftigt! Vi tog oss nämligen ner under Paris gator och begav oss ut på en 2 km lång vandring i dunkelt ljus och väggarna kantades av benknotor!! Det var minst sagt en upplevelse att komma ihåg!!
Vi bor ju på hostel och det är så himla kul för man träffar så mycket roliga människor här!! Vi delade rum med två tjejer från Irland tidigare , Fiona och Mary. Och igår natt bestämde jag mig för att följa med dem ut i natten för att se vad Paris hade att erbjuda. Vi hamnade först på VIP club ,Paris.. trodde först inte vi skulle komma in men det gjorde vi..men på tal om skelett!! Det råder modevecka här nu så därför var klubben full av trådsmala catwalk modeller!!! Jag kände mig verkligen som en elefant !!! Jag snackade lite med en ryskmodell..hon sa att det inte alltid var en dans på rosor!
Vi bor ju på hostel och det är så himla kul för man träffar så mycket roliga människor här!! Vi delade rum med två tjejer från Irland tidigare , Fiona och Mary. Och igår natt bestämde jag mig för att följa med dem ut i natten för att se vad Paris hade att erbjuda. Vi hamnade först på VIP club ,Paris.. trodde först inte vi skulle komma in men det gjorde vi..men på tal om skelett!! Det råder modevecka här nu så därför var klubben full av trådsmala catwalk modeller!!! Jag kände mig verkligen som en elefant !!! Jag snackade lite med en ryskmodell..hon sa att det inte alltid var en dans på rosor!
Paris!
Vi är i Paris..vi har bestigit Le tour Eiffel med fötterna..över 700 trappsteg . Det blev hissen ner! Men nu har vi varit där. Vi hade även sällskap av en herrelös hund..eller rättare sagt en öldrickande Aussie som tittat för djupt i glaset och missat sitt plan hem. Han luktade visserligen lite suspekt och hade behövt en hårborste men vi förbarmade oss och lät honom följa med till tornet.
I morgon ska vi försöka oss ta oss ner bland katakomberna ...
